Kreatin i dialysvätska höjde blodnivåer – men nyttan för patienterna är okänd
I en liten pilotstudie med 16 personer ökade kreatinnivåerna i röda blodkroppar under behandlingen, medan forskarna inte såg någon effekt på de kliniska sekundärutfallen. Studien prövade fyra koncentrationer under sex veckor och kan inte avgöra om behandlingen förbättrar hälsa eller livskvalitet.
Ett försök under dialys
Studien undersökte om kreatin kunde tillföras via dialysvätskan till personer som får hemodialys, en behandling där kreatin också förloras till dialysvätskan.
I den dubbelblinda, randomiserade och placebokontrollerade pilotstudien fick deltagarna en av fyra koncentrationer kreatin i dialysvätskan, eller placebo, under sex veckor.
Doserna var 0,5, 1,0, 1,5 respektive 2,0 millimol per liter, och varje dosgrupp omfattade tre personer som fick kreatin och en som fick placebo.
Totalt skrevs 19 personer in och 16 slutförde studien; de tre som inte fullföljde ersattes enligt studieupplägget.
De 16 deltagarna som slutförde var 27–79 år, nio var kvinnor och tolv hade fått kreatin medan fyra fått placebo.
Förändringar i kreatinnivåer
Efter sex veckor var kreatinkoncentrationen i röda blodkroppar högre än med placebo i de tre högsta dosgrupperna, medan skillnaden i den lägsta gruppen var osäker.
Skillnaderna jämfört med placebo var 399, 685, 1 146 och 1 098 mikromol per liter för doserna i stigande ordning, med 95-procentiga konfidensintervall som för den lägsta dosen sträckte sig från −269 till 1 066.
Det övergripande behandlingstestet för kreatin i röda blodkroppar gav p<0,001, men studiens små grupper gör de enskilda uppskattningarna osäkra.
Även plasmakreatin skilde sig överlag mellan behandlingarna, med p=0,002, men ingen av de fyra dosgruppernas enskilda jämförelser med placebo var statistiskt säkerställd.
Kreatin i röda blodkroppar användes som en indirekt markör för vävnadsupptag, och resultaten visar därför inte i sig att patienterna fick en klinisk förbättring.
Ingen påvisad förbättring av funktion
Forskarna rapporterade ingen effekt på de sekundära utfallen, däribland handstyrka, fysisk funktion, kroppssammansättning och självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet.
Dessa utfall var inte studiens primära mått, och författarna skriver att sex veckors behandling sannolikt var för kort för att fånga kliniskt relevanta förbättringar.
Studien var en pilot- och dosfinnande undersökning utan formell beräkning av statistisk styrka, och analyserna var inte utformade för att fastställa statistisk signifikans.
Forskarna gjorde dessutom parvisa jämförelser utan korrigering för många samtidiga tester, vilket de beskriver som en risk för fler falskt positiva fynd.
De explorativa analyserna visade bland annat förändringar i kreatinupptag och beräknad kreatinpool, men poolskattningar saknades för de två högsta doserna på grund av bortfall i data.
Biverkningar och begränsningar
En deltagare i gruppen med 1,5 millimol per liter avbröt efter magbesvär och förändrad smak, medan en deltagare i gruppen med 2,0 millimol per liter fullföljde trots milda magbesvär.
Inga allvarliga biverkningar rapporterades, men de två behandlingsrelaterade besvären gör att studien inte bör läsas som en garanti för säkerhet.
Tre deltagare i placebogruppen och kreatingruppen sammanlagt avbröt studien; två av avhoppen i placebogruppen bedömdes inte ha samband med kreatin.
Författarna framhåller att det lilla deltagarantalet och den korta behandlingstiden begränsar slutsatser om långtidssäkerhet och klinisk effekt.
De efterlyser därför större och längre studier för att undersöka om nivåförändringarna kan följas av patientnytta.
Register och finansiering
Artikeln beskriver två ändringar från det ursprungliga registret, båda beslutade före studiestart och dokumenterade i studieprotokollet.
Kravet på dialys tre gånger i veckan ändrades till behandling vid de två deltagande vårdenheterna, så att även personer som dialyserades två gånger i veckan kunde inkluderas.
Ett ursprungligt hemoglobinkrav på minst 6,5 millimol per liter ersattes med ett exklusionskriterium för ett genomsnitt under 5,5 millimol per liter vid tre föregående mätningar.
Enligt artikeln kunde efterdialysvärden för kreatin i röda blodkroppar inte beräknas på grund av saknade hematokritvärden, och kognitiva testresultat gick inte att använda efter ett tekniskt lagringsfel.
Universitetsmedicinska centret i Groningen fick ekonomiskt stöd från Crearene AG, som enligt författarna inte deltog i analys, tolkning eller manusförfattande, medan en författare uppgav att han satt i företagets rådgivande styrelse.
Källunderlag
PLOS One
Källans publiceringsdatum:
Kompletterande förstahandskälla: PLOS One ·
Caecilia S E Doorenbos; Yvonne van der Veen; Adrian Post; Jip Jonker; Tim J Knobbe; Daan Kremer; Dion Groothof; M Rebecca Heiner-Fokkema; Christa A Koops; Klaas Bijsterveld; Erik Marsman; Ietje T Hazenberg; Nienke A Manson; Theo Y J Appeldoorn; Hendrikus H Boersma; Bart G J Dekkers; Daan J Touw; Theo Wallimann; Casper F M Franssen; Stephan J L Bakker. Feasibility, safety and tolerability of intradialytic creatine supplementation in hemodialysis: A double-blind, randomized, placebo-controlled pilot study. DOI: 10.1371/journal.pone.0354883. Bearbetad nyhetsredogörelse. Licens: CC BY 4.0.
ClinicalTrials.gov · NCT05148208 ↗ · Registeruppdatering: