En möjlig kognitiv signal hos äldre med positivt amyloidblodprov

En signal i en undergrupp

En kombination av gruppbaserad livsstilsinsats och omega-3-tillskott var kopplad till en gynnsammare förändring i kognitivt testmått hos äldre med positivt amyloidblodprov, enligt forskarna bakom en efterhandsanalys av MAPT-studien.

I intention-to-treat-analysen rapporterade forskarna en statistiskt signifikant skillnad mot placebo före korrigering för multipla jämförelser, men inte efter korrigering och justering.

Det innebär att resultaten i huvudanalysen inte gav statistiskt säkert stöd för en effekt av den kombinerade insatsen i denna undergrupp.

Forskarna fann däremot statistiskt signifikanta skillnader vid ett och tre år i per-protokollanalysen av amyloidpositiva deltagare.

Sammantaget beskriver författarna mönstret som lovande, men betonar att fynden behöver bekräftas innan blodprov används för att välja deltagare till förebyggande studier.

Deltagare och insatser

Analysen omfattade äldre personer utan demens som deltagit i MAPT och hade minnesbesvär, begränsningar i vardagsaktiviteter eller långsam gånghastighet.

Av de 483 analyserade deltagarna klassades 161 som amyloidpositiva och 322 som amyloidnegativa utifrån kvoten mellan två amyloidformer i plasma.

Deltagarna hade ursprungligen lottats till multidomäninsats plus omega-3, multidomäninsats plus placebo, omega-3 ensamt eller enbart placebo.

Multidomänprogrammet omfattade gruppträffar om kognitiv stimulering, fysisk aktivitet och kostråd samt förebyggande konsultationer, medan tillskottet togs dagligen.

Det primära utfallsmåttet var förändring i en sammansatt kognitiv poäng, beräknad med fyra kognitiva testmått och bedömd efter ett, tre och fem år.

Två analysgrupper

Per-protokollanalysen uteslöt personer med större protokollavvikelser, och bland amyloidpositiva deltagare visade den en statistiskt signifikant skillnad till fördel för kombinationsgruppen vid både ett och tre år.

Den analysen omfattade 154 amyloidpositiva deltagare, jämfört med 161 i intention-to-treat-gruppen.

Bland amyloidnegativa deltagare såg forskarna ingen kognitiv skillnad mot placebo vid uppföljningarna för någon av de aktiva insatserna.

I intention-to-treat-analysen var skillnaden mellan amyloidpositiva och amyloidnegativa deltagare inte statistiskt signifikant vid ett eller tre år.

Att en skillnad är statistiskt säker i en undergrupp men inte i huvudanalysen visar därför inte i sig att blodprovet identifierar vilka som har nytta.

Uppföljning och osäkerhet

Efter att insatserna avslutats följdes deltagarna i ytterligare två år, men forskarna fann ingen kvarvarande skillnad mot placebo vid femårsbesöket.

Uppföljningen blev glesare över tid: 128 av de 161 amyloidpositiva deltagarna hade genomfört 36-månadersbesöket och 84 hade genomfört 60-månadersbesöket.

Blodproven togs inte vid studiestarten, utan senare i MAPT-studien, i genomsnitt nästan 13 månader från baslinjebesöket.

Författarna rapporterade begränsad överensstämmelse mellan blodprovet och amyloid-PET, med känslighet på 43,3 procent, specificitet på 79,4 procent och en area under kurvan på 0,634.

De uppger också att analysen utifrån blodprovets amyloidstatus inte var förhandspecificerad i den statistiska analysplanen och var explorativ.

Tolkning och register

Resultaten gäller förändring i ett kognitivt testmått och visar inte i sig förbättrad vardagsfunktion eller förebyggande av demens.

Författarna skriver att fynden behöver bekräftas i andra preventionsstudier innan blodbiomarkörer används för att välja deltagare till sådana insatser.

Studien finansierades bland annat av Gérontopôle i Toulouse, det franska hälsoministeriet och Pierre Fabre Research Institute, som tillverkade tillskottet.

Författarna uppger att finansiärerna inte hade någon roll i studiedesign, datainsamling, analys, tolkning eller artikelns utformning, samtidigt som artikeln redovisar intressekonflikter för vissa forskare.

Registret beskriver MAPT-PLUS som en tvåårig uppföljning utan intervention och anger en enda grupp med ett faktiskt deltagarantal på 1 028, medan artikeln analyserar 483 blodprovade deltagare från MAPT och uppföljningen.

Registret anger Gröber–Buschke-testet som primärt utfall, medan artikeln anger en kognitiv kompositpoäng för sin analys.