Probiotika gav utslag på kognitiva tester i liten studie av äldre

Studien och deltagarna

Probiotika har föreslagits påverka kommunikationen mellan tarm och hjärna, men nyttan för hjärnfunktion hos friska äldre är fortfarande oklar, skriver forskarna.

De undersökte frågan i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad överkorsningsstudie, där deltagarna fick både probiotika och placebo i olika perioder.

Artikeln uppger att 33 personer, minst 55 år, valdes ut från en grupp om 125 och rekryterades mellan juli 2020 och april 2022.

Deltagarna tog dagligen en kapsel med 3,3 miljarder CFU av Lactobacillus rhamnosus och Bifidobacterium lactis, eller en kapsel med potatisstärkelse, under tio veckor.

Efter en fyra veckor lång utsköljningsperiod bytte deltagarna behandling och genomförde ytterligare en tioveckorsperiod.

Registret anger ett faktiskt deltagarantal på 36, medan artikeln beskriver 33 utvalda deltagare och sex personer som inte fullföljde båda behandlingsperioderna.

Kognitiva testresultat

Forskarna mätte bland annat generell kognitiv förmåga med Mini-Mental State Examination, MMSE, och arbetsminne med sifferuppgifter.

Efter probiotikaperioden var MMSE-resultatet i genomsnitt 1,90 poäng högre än vid baslinjen och 1,80 poäng högre än efter placeboperioden, enligt forskarnas analyser.

För sifferuppgiften rapporterade forskarna en skillnad på 4,60 poäng jämfört med baslinjen och 5,00 poäng jämfört med placebo.

Forskarna fann också skillnader mellan behandlingsvillkoren i testet Tower of London, som prövar planering, både för genomförandetid och antal lyckade omgångar.

Resultaten från Stroop-testet och Wisconsin Card Sorting Test pekade också på skillnader i bland annat reaktionstid, fel och korrekta svar.

Dessa är testresultat, inte mått på om deltagarna fick en diagnos eller upplevde en förbättring i vardagsfunktion.

Humör och sömn

Forskarna använde Beck Depression Inventory, BDI, för att mäta depressiva symtom och rapporterade en genomsnittlig minskning med 4,09 poäng från baslinjen efter probiotikaperioden.

Jämfört med placeboperioden var den rapporterade skillnaden 4,29 poäng, enligt studiens efteranalyser.

För ångest uppger artikeln ett p-värde på 0,041 för trait-ångest, men säger samtidigt att inga signifikanta skillnader mellan grupperna hittades.

Den motsägelsen i artikelns redovisning gör att resultatet för trait-ångest bör tolkas försiktigt.

Forskarna rapporterade även bättre poäng för sömnkvalitet på Pittsburgh Sleep Quality Index efter probiotika än vid baslinjen och efter placebo.

Däremot fann de inga statistiskt signifikanta skillnader mellan behandlingarna i avföringens konsistens eller tarmtömningsfrekvens enligt Bristolskalan.

Register och begränsningar

Studien registrerades prospektivt på ClinicalTrials.gov med identifieraren NCT04828421, enligt artikeln och registret.

Registret anger ångest, depression och flera kognitiva test som primära utfall, medan artikeln rapporterar resultat för dessa och även sömn som ett sekundärt utfall.

Artikeln uppger att sex deltagare inte fullföljde den första eller andra behandlingsperioden och anger ett bortfall på 18,2 procent.

Författarna skriver att studien inte mätte tarmflorans egenskaper eller direkta neurologiska, hormonella och immunologiska markörer.

De efterlyser större studier och längre behandlingstid för att pröva resultaten vidare.

Enligt artikeln finansierades studien av Health Research Center CEINSA och universitetet i Almería, medan publiceringen med öppen tillgång finansierades av Universidad de Almería/CBUA; författarna uppgav inga konkurrerande intressen.

Vad resultaten kan säga

Studien jämförde förändringar på kognitiva och emotionella frågeformulär och test, snarare än att undersöka om probiotikan förebygger kognitiv sjukdom.

Författarna föreslår att en påverkan på tarm–hjärna-kommunikationen kan vara en möjlig förklaring, men studien prövade inte mekanismen direkt.

Deltagarna var friska äldre vuxna, och resultaten kan därför inte utan vidare överföras till personer med demens eller andra neurologiska tillstånd.

Författarna beskriver själva kunskapsläget som begränsat och efterfrågar mer forskning innan probiotika kan bedömas som behandling mot kognitiv nedgång.

De rapporterade skillnaderna ger alltså en signal från en liten studie, men fastställer inte att kapslarna ger varaktig eller kliniskt betydelsefull nytta.