Probiotika gav ingen visad prestationsvinst hos löpare med kontrollerad kost

Samma kostupplägg i båda grupperna

Ett polskt försök undersökte om en blandning av probiotiska bakterier gav mätbara fördelar hos tränade manliga långdistanslöpare.

Alla fick en individuellt energianpassad måltidslådediet i fyra veckor, för att minska skillnader i kost som kunde påverka resultaten.

Löparna fortsatte sin vanliga träning och skulle genomföra minst fem löppass i veckan, med träningsdagböcker som uppföljning.

Studien var randomiserad, dubbelblindad och placebokontrollerad, och tilldelningen doldes med kodade behållare.

Måltidernas energiinnehåll anpassades av en dietist efter kroppsvikt och normal träningsbelastning, och följsamheten kontrollerades genom intervjuer efter perioden.

En liten grupp och ett blandat preparat

Av 30 randomiserade löpare fullföljde 27 försöket: 13 med probiotika och 14 med placebo, medan tre avbröt av personliga skäl.

Analysen byggde på dem som fullföljde, så den omfattade inte alla lottade deltagare enligt intention-to-treat-principen.

Forskarna hade planerat för 40 deltagare, men nådde inte den nivån, vilket begränsar möjligheten att upptäcka mindre skillnader.

Preparatet Sanprobi Active & Sport innehöll fem bakteriestammar och togs som fyra kapslar dagligen, uppdelat mellan morgon och kväll.

Placebokapslarna hade samma utseende och hjälpämnen men innehöll inga levande bakterier.

Deltagarna skulle ha minst tre års regelbunden uthållighetsträning och tidigare erfarenhet från flera halvmaraton eller maraton, vilket gör urvalet mer tränat än en allmän motionsgrupp.

Ingen säker prestationsfördel

Det viktigaste prestationsmåttet var högsta syreupptag vid ett stegrande löpbandstest, och anaerob prestation undersöktes med ett 30 sekunder långt Wingatetest.

En okorrigerad analys av förändringen i syreupptag gav en skillnad i motsatt riktning mot den förväntade probiotikafördelen.

Den skillnaden var inte längre statistiskt säkerställd efter korrigering för multipla jämförelser, så den ger inte ett stabilt belägg för vare sig förbättring eller försämring.

Inte heller tid till utmattning eller de analyserade effektmåtten i cykeltestet visade statistiskt säkerställda skillnader i förändring mellan grupperna.

För syreupptag ändrades p-värdet från 0,044 före korrigering till 0,707 efter korrigering, vilket visar varför det okorrigerade fyndet inte räcker som huvudslutsats.

Blodmarkörer utan visad tillskottseffekt

Forskarna mätte även IL-6, TNF-α, laktat och kreatinkinas före och efter ansträngning, för att beskriva inflammations- och belastningsreaktioner.

Ansträngningen förändrade flera markörer, men probiotika gav ingen statistiskt säkerställd förändring av dessa reaktioner jämfört med placebo.

Träningsbelastningen var jämförbar mellan grupperna enligt dagböckerna, men mätningen byggde på självrapportering i stället för objektiv registrering.

Tarmflora, tarmgenomsläpplighet och mikrobiella metaboliter redovisades inte som direkt uppmätta utfall i denna artikel, så mekanistiska förklaringar förblir hypoteser.

Registrering, begränsningar och finansiering

Metodavsnittet beskriver registreringen som gjord i efterhand, medan etikavsnittet kallar samma registrering prospektiv, vilket är en intern motsägelse.

Registret anger faktisk start år 2023 och första publicering av registerposten år 2026, vilket stöder att registreringen skedde efter studiestart.

Den korta tiden, det lilla urvalet och att enbart män deltog begränsar hur resultaten kan överföras till längre användning eller andra grupper av löpare.

Inga allvarliga händelser relaterade till interventionen rapporterades under försöket, vilket är en avgränsad observation och ingen generell säkerhetsgaranti.

Polens National Science Centre finansierade forskningen genom PRELUDIUM-programmet, och tillverkaren uppges inte ha påverkat utformning, analys eller publiceringsbeslut.