Balans‑energi‑protein‑tillskott under graviditeten ökar fettfri massa hos mödrar och nyfödda i Burkina Faso
En svensk delstudie av MISAME‑III‑försöket visar att mikronärings‑berikade balanserade energi‑protein‑tillskott under graviditeten ökar fettfri massa hos både mödrar och nyfödda utan att öka fettmassa.
Bakgrund och syfte
Mikronäringsämnen‑berikade balanserade energi‑protein‑tillskott (BEP) anses lovande för att förebygga intrauterin tillväxtretardering i låg‑ och medelinkomstländer.
Samtidigt har man uttryckt oro för att generella prenatalprogram med energirika tillskott kan öka risken för övervikt hos mödrar eller spädbarn.
Denna studie undersöker effekterna av mikronärings‑berikad BEP‑supplementering under graviditeten på kroppssammansättningen hos mödrar och deras nyfödda i rurala Burkina Faso.
Målet var att fastställa om BEP‑tillskott kan förbättra fettfri massa utan att påverka fettmassa.
Resultaten kan bidra till att avvärja farhågor om potentiell övervikt i samband med energitäta prenatalprogram.
Studien är en delstudie av MISAME‑III‑försöket, ett individuellt randomiserat kontrollerat effektivitetstest i Burkina Faso.
MISAME‑III har tidigare visat att BEP kan minska förekomsten av små‑för‑gestationsålder‑barn.
Denna delstudie fokuserar på kroppssammansättning snarare än enbart födelsemått.
Forskningens relevans stärks av den globala bördan av lågt födelsevikt och dess långsiktiga hälsoeffekter.
Studiedesign och deltagare
MISAME‑III‑studien är ett öppet, individuellt randomiserat kontrollerat försök där gravida kvinnor under 21 veckors graviditet fick antingen BEP‑plus‑järn‑folsyra (intervention) eller endast järn‑folsyra (kontroll).
Studien genomfördes mellan oktober 2019 och augusti 2021 i sex hälsocentraler i Houndé‑distriktet.
För delstudien rekryterades nyfödda från och med 17 november 2020, med 368 i kontrollgruppen och 352 i interventionsgruppen.
Mödrar i delstudien omfattade 185 i kontroll och 186 i intervention.
Inklusionskriterier var ålder 15–40 år, graviditet bekräftad med ultraljud och gestationsålder <21 veckor.
Exklusionskriterier inkluderade allergi mot jordnötter, planerad flytt eller förlossning utanför studieområdet samt flerbarnsgestation.
Vid inskrivning var medelåldern 24,8 ± 6,13 år och medel‑BMI 22,1 ± 3,02 kg/m2.
7,05 % av mödrarna var undervikt (BMI < 18,5 kg/m2) och 11,5 % var övervikt (BMI ≥ 25,0 kg/m2).
Deltagarna hade låg kostdiversitet och basenergibehov på cirka 1 940 kcal per dag utan tillskott.
Både intervention och kontroll fick dagligen tillskott under direkt observation av lokala fältarbetare.
Intervention och mätning
BEP‑tillskottet bestod av 72 g jordnötspasta med 36 % lipider, 20 % protein och 32 % kolhydrater, vilket gav ett energitillskott på 393 kcal per dag.
Den mikronärings‑berikade sammansättningen täckte minst de uppskattade genomsnittliga behoven för 11 mikronäringsämnen.
Kontrollgruppen fick endast en IFA‑tablett med 65 mg järn och 400 µg folsyra.
Kroppssammansättningen hos mödrar och nyfödda mättes med deuterium‑spädningstekniken inom tre veckor efter förlossning.
Fettfri massa‑index (FFMI) och fettmassa‑index (FMI) beräknades som massa per kvadratmeter kroppslängd.
Primära utfall var FFMI och FMI för både mödrar och nyfödda, samt procentuell andel fettfri massa och fettmassa av total kroppsvikt.
Analysen följde en modifierad intention‑to‑treat‑princip och inkluderade alla med tillgängliga kroppssammansättningsdata.
Justeringar gjordes för baslinjefaktorer såsom mödrars ålder, höjd, arm‑fettnivå, hemoglobin, primiparitet, hushållsstorlek, förmögenhet och mat‑säkerhet samt nyföddas ålder i dagar.
Statistiska modeller använde linjär regression med hälso‑center och randomiseringsblock som kluster‑variabler.
Kompletterande per‑protokoll‑analys och en CACE‑analys utfördes för att beakta följsamhet över 75 %.
Resultat för mödrar
Prenatal BEP‑supplementering ledde till en signifikant högre FFMI hos mödrar med en medelvärdesskillnad (MD) på 0,45 kg/m2 (95 % CI 0,05 till 0,84; P = 0,026).
Ingen statistiskt signifikant skillnad i FMI mellan grupperna observerades (MD –0,22; 95 % CI –0,58 till 0,14; P = 0,237).
I en CACE‑analys bland mödrar med minst 75 % följsamhet ökade %FFM med 1,44 (95 % CI 0,15 till 2,73; P = 0,029) och %FM minskade med samma belopp.
Effekten på FFMI var starkast bland mödrar från matsäkra hushåll (justerad MD 1,07; 95 % CI 0,29 till 1,86; P = 0,008).
Mödrar med BMI ≥ 21,0 kg/m2 visade en justerad MD på 0,88 (95 % CI 0,29 till 1,47; P = 0,004).
Mödrar med MUAC ≥ 23 cm hade en justerad MD på 1,54 (95 % CI 0,74 till 2,34; P < 0,001).
Ingen signifikant effektmodifiering av BEP på FMI observerades i någon subgrupp.
Bortfall i mödrar var 5 % (19/371) på grund av utebliven provtagning eller ogiltiga värden.
Bortfallet var fördelat lika mellan grupperna och påverkade sannolikt inte resultatens riktning.
Studien har flera begränsningar som diskuteras i avsnittet om begränsningar.
Resultat för nyfödda
Nyfödda i BEP‑gruppen hade en högre FFMI med en MD på 0,28 kg/m2 (95 % CI 0,06 till 0,50; P = 0,012).
Ingen signifikant skillnad i FMI mellan nyfödda i intervention och kontroll (MD –0,13; 95 % CI –0,32 till 0,05; P = 0,146).
CACE‑analysen visade en ökning av %FFM med 2,31 (95 % CI 0,72 till 3,89; P = 0,004) och en motsvarande minskning av %FM hos nyfödda.
Effekten på FFMI var inte modifierad av hushållens matsäkerhet eller mödrarnas BMI i nyföddas subgruppanalys.
Totalt analyserades 720 nyfödda, motsvarande 81,8 % av de 880 som rekryterades till delstudien.
Bortfallet på cirka 18 % berodde främst på uteblivna salivprover eller oläsliga identifieringsnummer.
Bortfallet var jämnt fördelat mellan grupperna och baslinjekarakteristika var likartade.
Ingen skillnad i födelsevikt, längd‑för‑ålder‑z‑score eller vikt‑för‑ålder‑z‑score observerades mellan grupperna.
Sambandet mellan mödrarnas och nyföddas FFMI var positivt men utan tecken på en trade‑off.
Resultaten indikerar att BEP kan förbättra fettfri massa utan att öka fettmassa hos både mödrar och nyfödda.
Begränsningar och finansiering
Studien hade en relativt hög andel saknade data, omkring 18 %, vilket minskar den statistiska styrkan.
Kroppssammansättningsvärden för mödrar saknades vid studiens start, vilket hindrade justering för baslinje‑FFM eller FFMI.
Ingen långsiktig uppföljning av kroppssammansättningen gjordes, så eventuella bestående effekter är okända.
Trots bortfallet var fördelningen av saknade data likvärdig mellan interventions‑ och kontrollgrupperna.
Studien finansierades av Bill & Melinda Gates Foundation med grant‑nummer OPP1175213.
Finansiären hade ingen inblandning i studiedesign, datainsamling, analys, publicering eller manusförfattande.
Etikprövning godkändes av Centre Muraz i Burkina Faso och Ghent University Hospital i Belgien.
Studien är registrerad på ClinicalTrials.gov med identifierare NCT03533712.
Resultaten bidrar till kunskapen om hur mikronärings‑berikade energiprodukter kan förbättra kroppssammansättningen utan att öka övervikt.
Fortsatt forskning bör fokusera på långsiktiga effekter på barnets kroppssammansättning och tillväxt.
Källunderlag
PLOS Medicine
Källans publiceringsdatum:
Kompletterande förstahandskälla: PLOS Medicine ·
Alemayehu Argaw; Laeticia Celine Toe; Giles Hanley-Cook; Trenton Dailey-Chwalibóg; Brenda de Kok; Lionel Ouédraogo; Anderson Compaoré; Moctar Ouédraogo; Amadi Sawadogo; Rasmané Ganaba; Katrien Vanslambrouck; Patrick Kolsteren; Carl Lachat; Lieven Huybregts. Effect of prenatal micronutrient-fortified balanced energy-protein supplementation on maternal and newborn body composition: A sub-study from the MISAME-III randomized controlled efficacy trial in rural Burkina Faso. DOI: 10.1371/journal.pmed.1004242. Bearbetad nyhetsredogörelse. Licens: CC BY 4.0.
PLOS Medicine · originalstudie ↗
ClinicalTrials.gov · NCT03533712 ↗ · Registeruppdatering:

