Studie jämförde hasselnötskost med lågfettkost – cellmarkörer förändrades i båda grupperna
I en sex månader lång studie av vuxna med högt kolesterol förändrades flera markörer för oxidativ stress i båda kostgrupperna. Forskarna såg vissa skillnader vid laboratoriestimulering, men resultaten visar inte vilken effekt hasselnöten hade för sig.
Två kostupplägg jämfördes
En randomiserad studie i Concepción i Chile följde vuxna med hyperkolesterolemi under sex månader och jämförde två kostupplägg.
Deltagarna var 18–60 år och hade totalkolesterol över 200 milligram per deciliter; personer som behandlades medicinskt för högt kolesterol uteslöts.
Av 106 personer som lottades till grupperna fullföljde 81: 47 i gruppen med hasselnötskost och 34 i lågfettgruppen.
Den ena gruppen fick en chilensk, medelhavsinspirerad kost med 30 gram chilensk hasselnöt om dagen, medan kontrollgruppen följde lågfettkost.
Lågfettkosten höll fettintaget under 30 procent av energin; hasselnötskosten var planerad att ge omkring 40 procent av energin från fett.
Båda grupperna fick kostrådgivning, så jämförelsen gällde två aktiva kostinsatser snarare än nötter mot ingen förändring.
Cellmarkörer förändrades
Forskarna analyserade sekundära markörer i perifera blodmononukleära celler, bland annat reaktiva syreföreningar, oxidativ skada, antioxidantenzym och genuttryck.
Forskarna fann att nivåerna av malondialdehyd och proteinkarbonyl sjönk efter kostperioden i båda grupperna, vilket de beskriver som minskad oxidativ skada i cellerna.
Forskarna rapporterade att aktiviteten hos enzymerna superoxiddismutas och katalas ökade i båda grupperna, medan glutationreduktasaktiviteten inte förändrades signifikant.
För de flesta uppmätta markörer fann forskarna ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kostgrupperna över tid.
Det betyder att förändringar inom respektive grupp inte i sig visar att den ena kosten gav större effekt än den andra.
Studien mätte biologiska markörer i immunceller, inte om deltagarna fick färre hjärtinfarkter, stroke eller andra kliniska händelser.
Skillnader vid laboratoriestimulering
Forskarna stimulerade cellerna i laboratoriet med olika ämnen för att undersöka produktionen av reaktiva syreföreningar under skilda förhållanden.
Efter stimulering med zymosan fann forskarna minskad produktion i båda grupperna och en statistiskt signifikant skillnad mellan gruppernas förändring över tid, till den större minskningens fördel i hasselnötsgruppen.
Forskarna såg också en signifikant gruppskillnad över tid efter LPS-stimulering, med minskad produktion i hasselnötsgruppen men ingen statistiskt säkerställd minskning i lågfettgruppen.
Efter PMA-stimulering ökade produktionen i båda grupperna, rapporterade forskarna, utan signifikant skillnad mellan kostuppläggen.
Forskarna rapporterade att malondialdehyd minskade med 55,2 procent i lågfettgruppen och 64,7 procent i hasselnötsgruppen, med en statistiskt signifikant skillnad mellan förändringarna.
Forskarna beskriver skillnaderna som möjliga särskilda effekter, men betonar att fynden behöver undersökas vidare.
Tolkning och osäkerhet
Forskarna beräknade studiens storlek utifrån förändringar i totalkolesterol, inte för att säkert upptäcka skillnader i de cellbaserade markörerna.
Huvudanalysen omfattade de 81 deltagare som fullföljde, och 25 personer avbröt studien; avhoppen var fler i kontrollgruppen.
Forskarna uppger att ingen lämnade studien på grund av biverkningar eller intolerans och att inga oväntade kliniska händelser rapporterades under uppföljningen.
En känslighetsanalys med tillgängliga observationer från alla randomiserade deltagare gav resultat som författarna beskriver som förenliga med huvudanalysen.
Eftersom hasselnötsgruppen också fick en bredare kostförändring går det inte att skilja nötens bidrag från kostmönstrets övriga delar.
Författarna uppger dessutom att följsamheten delvis byggde på självrapporterade kostuppgifter och att nötternas kemiska sammansättning inte analyserades under studien.
Register och finansiering
Artikeln anger att studien registrerades som NCT07087704 den 8 juli 2025, trots att deltagarna rekryterades och följdes redan under 2022.
Registret anger totalkolesterol som primärt utfall, medan artikeln beskriver cellmarkörerna som sekundära mekanistiska utfall.
Registret anger dubbel maskering, men artikeln säger att kostinterventionen var öppen och att laboratoriepersonal och statistiker var blindade för grupptillhörighet.
Artikeln uppger att protokollet inte ändrades efter studiestart, och registret anger att det saknar resultat.
Artikeln uppger att studien finansierades bland annat av ANID och Universidad de Concepción, med ytterligare stöd från spanska forskningsanslag och universitet.
Författarna uppger att de inte har några intressekonflikter.
Källunderlag
Nutrients
Källans publiceringsdatum:
Kompletterande förstahandskälla: Nutrients ·
Carlos González-Contreras; Sofía Ramos-Pardo; Esteban A. Valdebenito; Karina Ramírez-Alarcón; Felipe A. Zuniga; Maria Magdalena Quetglas-Llabrés; Antoni Sureda; Miquel Martorell. Effects of a Chilean Hazelnut-Supplemented Diet on Oxidative Stress and Cytokine Expression in PBMCs of Hypercholesterolemic Adults: A Randomized Controlled Trial. DOI: 10.3390/nu18203400. Bearbetad nyhetsredogörelse. Licens: CC BY 4.0.
ClinicalTrials.gov · NCT07087704 ↗ · Registeruppdatering: