Omega-3 gav små utslag på biologiska åldersmått i DO-HEALTH

Blodprover från ett större randomiserat försök

Analysen använder prover från DO-HEALTH, ett randomiserat försök med 2 157 i huvudsak friska och aktiva personer över 70 år i fem europeiska länder.

Den aktuella DNA-analysen omfattar 777 schweiziska deltagare som samtyckt och hade användbara prover från både starten och uppföljningen efter tre år.

Deltagarna var i genomsnitt omkring 75 år och ungefär 60 procent var kvinnor.

Forskarna beskriver denna delgrupp som friskare och mer aktiv än den samlade studiepopulationen.

Den publicerade analysen är en efterhandsanalys, vilket framgår av artikelns sammanfattning.

Omega-3, vitamin D och träning jämfördes

I försöket prövades ett gram omega-3 per dag, 2 000 internationella enheter vitamin D per dag och ett enkelt styrketräningsprogram hemma.

Omega-3-produkten kom från marina alger och innehöll 330 milligram EPA och 660 milligram DHA enligt metodbeskrivningen.

Styrketräningen omfattade 30 minuter tre gånger i veckan och jämfördes med ett lika långt program för ledrörlighet.

Tillskotten jämfördes med placebo, och deltagarna lottades till åtta grupper för att undersöka behandlingarna både separat och tillsammans.

Laboratorieanalyserna av blodproverna gjordes utan kännedom om deltagarnas behandling eller försöksresultat.

Tre av fyra centrala mått gav ett omega-3-utslag

Forskarna analyserade epigenetiska klockor, beräkningsmodeller som använder DNA-metylering för att uppskatta biologisk ålder eller åldrandets takt.

Omega-3 gav mindre åldersacceleration eller långsammare takt enligt PhenoAge, GrimAge2 och DunedinPACE, tre av de fyra centrala måtten.

För vitamin D och träningsprogrammet var för sig rapporteras ingen förändring i något av dessa mått.

Kombinationer med omega-3 gav däremot ett ytterligare utslag enligt PhenoAge, men motsvarande tilläggseffekt sågs inte för de andra centrala klockorna.

Forskarna beskriver effekterna som små och uppskattar förändringen för PhenoAge och GrimAge2 till ungefär 2,9–3,8 månader under tre år.

Den uppskattningen gäller förändringar i klockmåtten; författarna skriver att betydelsen för långsiktig överlevnad är okänd.

Vad mätningarna inte kan avgöra

Enligt författarna finns ingen etablerad referensmetod som ensam mäter biologiskt åldrande.

DNA-metyleringen ger bara en delbild och säger inte vilka organsystem som kan ha påverkats.

Denna analys bygger dessutom på två provtagningstillfällen, vilket enligt forskarna ger större mätosäkerhet än fler upprepade prover.

De vet inte om förändringarna består efter treårsperioden eller innebär senare förebyggande av skörhet och kronisk sjukdom.

Den förhållandevis friska och aktiva deltagargruppen representerar inte alla personer över 70 år, enligt författarna.

Resultaten för olika klockor skilde sig åt, och forskarna fokuserade därför på återkommande mönster i flera åldersmått.

Originaldatum och kompletterande registerkontroll

Artikeln publicerades i Nature Aging den 3 februari 2025 och behandlas här som en tidigare publicerad studie.

I ClinicalTrials.gov är huvudförsöket registrerat med University of Zurich som sponsor och 2 157 deltagare.

Registerpostens primära utfall gäller bland annat frakturer, fysisk funktion, blodtryck, kognition och infektioner; biomarkörer listas separat under övriga utfall.

Den kontrollen skiljer huvudförsökets ursprungliga kliniska frågor från den senare analysen av biologiska åldersmått.

Författarna uppger offentlig och industriell finansiering och skriver att finansiärerna inte deltog i design, analys, tolkning eller publiceringsbeslut.

En medförfattare redovisar kopplingar till en stiftelse som licensierar patent på epigenetiska klockor samt anställning vid Altos Labs.