Nitrat från rödbetsjuice kopplades till ändrade munbakterier i liten studie

Munnen ingår i nitratets omvandlingsväg

Rödbetor och gröna bladgrönsaker innehåller oorganiskt nitrat, och forskarna beskriver hur en del av nitratet som når blodet senare koncentreras i saliven.

Bakterier i munnen kan omvandla nitrat till nitrit, som därefter kan bidra till bildningen av signalämnet kväveoxid.

Den aktuella rapporten undersökte om nitratrik rödbetsjuice förändrade bakteriesamhällena på tungan och i tarmen hos äldre med behandlat högt blodtryck.

Detta var en analys inom ett större försök vars huvudutfall handlade om kärlfunktion och dygnsblodtryck, inte bara bakterier.

Samma personer fick båda juicevarianterna

Av tjugo lottade deltagare fullföljde femton, i åldern 56–71 år, ett överkorsningsförsök med två fyraveckorsperioder och fyra veckors uppehåll däremellan.

Under den aktiva perioden drack de två 70-millilitersflaskor dagligen, motsvarande omkring 800 milligram nitrat.

Placebon var rödbetsjuice med nitratet nästan helt borttaget, från samma leverantör som den nitratrika juicen.

Juicerna skulle enligt registret inte kunna skiljas åt genom smak, färg, lukt eller förpackning, vilket var en del av blindningen.

Deltagarna skulle behålla sina läkemedel och vanliga levnadsvanor men begränsa andra nitratrika livsmedel, och antibakteriellt munskölj var ett uteslutningskriterium.

Förändrad sammansättning utan ökad mångfald

Forskarna tog tungskrap och avföringsprov före och efter varje period och analyserade bakteriernas DNA med sekvensering av 16S-rRNA-genen.

Alla prov frystes och förvarades vid minus 80 grader fram till analysen, och munproverna togs från tungans yta där nitratomvandlande bakterier kan finnas.

Analyserna skilde mellan mångfalden inom ett prov och skillnader i sammansättning mellan prov, vilket förklarar varför en förskjutning av släkten kunde ses utan ökad artrikedom.

Efter nitratperioden ökade den relativa förekomsten av släktet Neisseria, medan Veillonella minskade jämfört med utgångsvärdena.

Motsvarande signifikanta förändringar hittades inte efter placebo, men de redovisade jämförelserna avsåg främst före och efter inom respektive period.

Artrikedom och jämnhet i munproverna ändrades däremot inte signifikant, och någon säker förändring av tarmens bakteriesamhälle sågs inte.

Bakteriefynden är ingen visad blodtryckseffekt

Neisserias förekomst samvarierade med nitrat och nitrit i blodet, vilket författarna ser som stöd för ett samband med nitratomsättningen.

Samband mellan bakterier och kliniska eller biokemiska mått undersöktes med korrelationsanalyser som korrigerades för flera tester, och omfattade bland annat dygnsblodtryck och inflammationsmarkörer.

Samtidigt framhåller rapporten att ökade nitrat- och nitritnivåer inte gav varaktiga förbättringar av kärlfunktion eller blodtryck i dessa deltagare.

Forskarna kunde inte dra säkra slutsatser om munhälsa, och möjliga hälsovinster av den ändrade bakteriesammansättningen diskuteras som hypoteser.

De efterlyser fler undersökningar av om olika nitratdoser ändrar munbakterierna olika mycket och om detta hör ihop med kliniska utfall.

Få fullföljande och offentlig forskningsfinansiering

ClinicalTrials.gov redovisar tjugo faktiskt inkluderade personer, medan registerbeskrivningen ursprungligen räknade med att tjugonio skulle behöva fullfölja.

Att rapporten bygger på femton fullföljande ger ett begränsat underlag jämfört med den ursprungliga beräkningen.

Registerposten publicerades första gången i oktober 2020, före den registrerade försöksstarten i januari 2021.

Österrikiska forskningsfonden FWF finansierade arbetet genom sitt kliniska forskningsprogram och stödde även forskarlöner.

Författarna uppger inga intressekonflikter, och sekvenseringsdata finns i ett offentligt forskningsarkiv för vidare kontroll.