Surkörsbär gav bättre resultat i ett uppmärksamhetstest, men ingen säker sömnförbättring

Koncentrat jämfördes med en energimatchad dryck

Forskarna vid Northumbria University undersökte surkörsbär av sorten Montmorency hos medelålders vuxna i ett randomiserat, dubbelblindat försök.

Enligt artikeln fullföljde femtio av femtiosex rekryterade deltagare studien, med tjugofem personer i vardera gruppen.

Deltagarna fick enligt metoden trettio milliliter koncentrat två gånger dagligen under tre månader eller samma mängd energimatchad placebo.

Forskarna beskriver placebon som en körsbärssmakande dryck med bland annat socker, citronsaft och färgämnen, förpackad på samma sätt.

Deras näringstabell anger att båda dygnsdoserna gav tvåhundrafyra kilokalorier, vilket gör dryckens energiinnehåll relevant för tolkningen.

Enligt metoden skulle deltagarna behålla sina vanliga mat- och motionsvanor men begränsa vissa andra antocyaninrika livsmedel.

Forskarna rekryterade personer som åt lite frukt och grönsaker, var relativt fysiskt inaktiva och hade ytterligare riskfaktorer för typ två-diabetes.

Ett uppmärksamhetstest stack ut

Forskarna använde tre datorbaserade uppgifter för uppmärksamhet och arbetsminne, och upprepade testomgången för att framkalla mental trötthet.

I siffervaktsamhetstestet skulle deltagarna enligt beskrivningen reagera när en snabbt presenterad siffra motsvarade en målsiffra.

Forskarna rapporterade efter justering för startvärden tre komma tre procentenheter högre träffsäkerhet med koncentratet än med placebo.

De fann också färre falska alarm, medan övriga kognitiva utfall inte visade någon statistiskt säker behandlingseffekt.

Enligt figurbeskrivningen omfattade träffsäkerhetsanalysen 45 personer och analysen av falska alarm 41, inte alla femtio fullföljare.

Metoden anger att felaktigt genomförda test och extrema avvikande värden togs bort innan analyserna, vilket behöver vägas in.

Piggare skattningar, men inga säkra sömnfynd

Forskarna fann högre självskattad vakenhet och lägre mental trötthet efter koncentratet, men inga säkra effekter på lugn eller tillfredsställelse.

De redovisade däremot ingen säker förbättring av självrapporterad sömnkvalitet eller allmän hälsa efter de tre månaderna.

Artikeln beskriver en skillnad i sömnlängd över båda mättillfällena, men ingen säker skillnad i förändringen mellan grupperna.

Forskarna använde ett sömnformulär, och framhåller att framtida studier kan behöva mer objektiva sömnmätningar.

Blodflöde och ämnesomsättning ger inga enkla förklaringar

Forskarna fann ingen säker behandlingseffekt på de blodflödesrelaterade signaler som mättes under de kognitiva uppgifterna.

De betonar att mätningen med nära infrarött ljus gällde relativa förändringar över pannloben, inte absoluta blodflöden i hela hjärnan.

En utforskande analys visade enligt artikeln förändringar i flera ämnen i blodplasma, bland annat vissa aminosyror.

Forskarna beskriver möjliga mekanismer men efterlyser mer forskning för att förstå hur sådana förändringar kan hänga samman med testresultaten.

De uppger också att gruppernas polyfenolintag skilde sig vid start och att koncentratets sockerhalt och variation mellan tillverkningsomgångar behöver beaktas.

Enligt metoden fanns parade blodprover för endast trettioåtta personer på grund av provtagningsfel, och två avvikande prover togs sedan bort ur ämnesomsättningsanalysen.

Kognitionen var del av ett större försöksprojekt

Artikeln anger att försöket ingick i ett större projekt där den förutbestämda styrkeberäkningen utgick från systoliskt blodtryck.

ClinicalTrials.gov listar kärlmått som primära utfall och kognitiva mått som sekundära, vilket avgränsar hur fynden bör läsas.

Enligt finansieringsdeklarationen stödde Northumbria University och Cherry Research Committee studien, medan Cherry Marketing Institute levererade koncentratet.

Författarna uppger att externa finansiärer inte styrde upplägg, insamling, analys eller publicering, och deklarerar inga intressekonflikter.