Svartvinbärsextrakt gav blandade blodmarkörer i ett litet klimakterieförsök

Två extraktdoser under sex månader

Forskarna vid University of Connecticut analyserade blodmarkörer hos friska kvinnor under klimakterieövergången i ett randomiserat, dubbelblindat pilotförsök.

Enligt artikeln fullföljde 38 av 51 deltagare studien och inkluderades i analyserna; kvinnorna var mellan 45 och 60 år.

Deltagarna fick enligt metoden placebo, 392 milligram svartvinbärsextrakt eller 784 milligram extrakt dagligen under sex månader.

Forskarna gav dessutom samtliga grupper ett gemensamt tillskott med 400 milligram kalcium och 500 internationella enheter D-vitamin.

Metoddelen beskriver identiska placebokapslar utan antocyaniner, kodade förpackningar och blindad utdelning vid studiebesöken.

Forskarna uteslöt bland annat kvinnor med större kroniska sjukdomar och krävde att deltagarna inte använt hormonersättning under det senaste året.

Blodfetter och inflammationsmarkörer följdes parallellt

Forskarna tog fastande blodprover vid start, efter tre månader och efter sex månader och följde bland annat kolesterol och triglycerider.

De mätte också inflammationsmarkörerna IL-1β och hs-CRP samt markörer för lipidoxidation och antioxidantstatus.

Artikeln redovisar ingen statistiskt säker behandlingseffekt på blodtryck eller kroppssammansättning.

Forskarna fann en tidsförändring i midjemått, men ingen säker behandlingseffekt eller kombinerad effekt av behandling och tid för det måttet.

Deras resultattabell visar inte heller säkra behandlingseffekter för totalkolesterol, HDL, LDL eller hs-CRP.

Enligt metoden registrerade deltagarna kost och fysisk aktivitet, behöll sina vanliga matvanor men undvek vissa antocyaninrika livsmedel och fermenterade mjölkprodukter.

Startskillnader försvårar tolkningen av blodfetterna

Forskarna rapporterade statistiska gruppskillnader för triglycerider och TBARS, men grupperna skilde sig också i dessa markörer redan före behandlingen.

Artikeln anger högre triglycerider i lågdosgruppen och högre TBARS i högdosgruppen vid start.

I tabellen nådde samspelet mellan tid och behandling inte statistisk signifikans för triglycerider eller TBARS, trots skillnaderna mellan grupperna.

Författarna beskriver själva startskillnaderna som en möjlig förklaring till avvikande samband och efterlyser ett större, mer varierat urval.

Resultatens gruppskillnader behöver därför läsas tillsammans med dessa startvärden och de osäkra förändringarna över tid.

Ett inflammationsfynd utan visad sjukdomsprevention

För IL-1β rapporterade forskarna däremot en statistiskt säker kombinerad effekt av behandling och tid.

De beskriver en sjunkande trend med högre dos, medan kontrollgruppens genomsnittliga procentförändring gick uppåt.

Artikeln anger att denna analys omfattade 35 personer på grund av saknade värden.

Forskarna fann även ökad katalasnivå över tid i alla grupper, inklusive placebo, och diskuterar det gemensamma D-vitamintillskottet som en möjlig förklaring.

Deras slutsats om möjlig hjärt-kärlnytta bygger på blodmarkörer och samband; det redovisade försöket fastställde inte färre sjukdomshändelser.

Register och finansiering sätter resultaten i sammanhang

ClinicalTrials.gov listar bentäthet som primärt utfall, medan denna artikel behandlar andra markörer från samma försök.

Registret redovisar fyrtio fullföljande deltagare och trettiosex i IL-1β-analysen, vilket skiljer sig från artikelns analysantal.

Författarna framhåller att det lilla och begränsat varierade urvalet samt samtidiga kalcium- och D-vitamintillskott försvårar breda slutsatser.

Enligt finansieringsdeklarationen stödde University of Connecticut och USDA NIFA studien, och Just the Berries levererade extraktet.

Författarna deklarerar inga intressekonflikter i originalartikeln från 2023 och efterlyser större och längre försök.

Författarna betonar också att resultaten från friska kvinnor i denna livsfas inte utan vidare gäller den allmänna vuxna kvinnliga befolkningen.