Liten fotbollsstudie fann ingen tydlig vinnare för kaseinets tidpunkt

Tre grupper efter samma träningspass

I det randomiserade försöket deltog 24 vältränade manliga, semiprofessionella fotbollsspelare, enligt originalartikeln.

Forskarna fördelade spelarna på tre grupper med åtta deltagare i varje grupp för att jämföra två tidpunkter för kaseinintag med en kontroll.

Den ena gruppen fick enligt metoden 30 gram micellärt kasein i vatten tio till femton minuter efter träningen.

Den andra fick samma dos trettio till sextio minuter före läggdags, medan kontrollgruppen inte fick något tillskott.

Alla genomförde ett standardiserat styrketräningspass där bland annat knäböj och bänkpress ingick, med belastningar anpassade till den uppmätta styrkan.

Deltagarna skulle enligt urvalskraven vara mellan 18 och 25 år och ha minst tre års erfarenhet av tävlingsfotboll.

Författarna uteslöt spelare med rapporterad mjölk- eller kaseinallergi och spelare som nyligen hade använt prestationsinriktade tillskott regelbundet.

Tester före och ett dygn efter

Forskarna mätte hopphöjd, tid i Illinois-testet och prestation i ett upprepat sprinttest före passet och ungefär ett dygn efteråt.

Vid hopptestet gjordes enligt metoden två försök, och det högsta hoppet användes i analysen.

Sprinttestet bestod av sex maximala löpningar över 35 meter, åtskilda av korta viloperioder, enligt artikeln.

Bedömarna kände enligt forskarna inte till gruppfördelningen, men försöksregistret anger att deltagarna och övriga forskare inte var blindade.

Registret listar sprinttestets toppeffekt som primärt utfall och bland annat hopphöjd och Illinois-testet som sekundära utfall.

Skillnad mot kontroll är inte skillnad mellan tidpunkter

Forskarna rapporterar vissa fördelar jämfört med kontrollgruppen, där kvällsgruppen hade en gynnsammare förändring i hopphöjd och genomsnittlig sprinteffekt.

Gruppen som fick kasein efter träning hade enligt forskarna bland annat en gynnsammare förändring i sprinttestets toppeffekt än kontrollgruppen.

De direkta jämförelserna mellan de två kaseingrupperna gav däremot inga statistiskt säkerställda skillnader i något av de uppmätta prestationsmåtten.

Tabellen över hopphöjd visar att gruppmedelvärdena sjönk från start i samtliga tre grupper, så den rapporterade fördelen gäller en mindre minskning.

Författarna påpekar att det lilla antalet deltagare kan begränsa den statistiska styrkan, vilket gör slutsatser om tidpunkterna mindre säkra.

Förväntningar och kort uppföljning kvarstår

Författarna framhåller att avsaknaden av placebokontroll kan ha gett utrymme för förväntanseffekter, trots att bedömarna var blindade.

Enligt artikeln var kostintaget inte fullständigt kontrollerat, och deltagarnas egna kostrapporter kan ha inneburit mätosäkerhet.

Forskarna mätte inte muskelproteinsyntes eller andra biokemiska mekanismer, och sömnens längd och kvalitet följdes inte objektivt.

Författarna understryker att kortvariga testresultat inte visar hur längre tids användning påverkar fysiologisk anpassning eller prestation.

Vår kontroll av försöksregistrets datum visar dessutom att registret offentliggjordes efter att själva försöket hade avslutats.

Jämförelsen med kontrollgruppen omfattar också skillnaden mellan att få ett proteintillskott och att inte få något sådant tillskott.

Ett begränsat försök med en äldre studie som källa

De använda testerna mäter enligt författarna inte teknisk och taktisk prestation eller resultat under verkligt matchspel.

Forskarna efterlyser längre försök i olika träningsmiljöer och idrottargrupper för att undersöka om tidpunkterna ger varaktiga skillnader.

Originalartikeln publicerades i december 2025, och resultaten gäller det beskrivna försöket med de manliga fotbollsspelarna.

Artikeln anger att forskningen inte fick extern finansiering och att författarna inte deklarerar några intressekonflikter.