Pilotstudie undersöker kreatin före, under och efter styrketräning

Samma deltagare prövade fem upplägg

I den randomiserade crossoverstudien ingick elva fysiskt aktiva män som deltagare, och de genomförde försök med kreatin före, under och efter styrketräning samt med placebo och utan tillskott. Forskarna undersökte den akuta prestationen vid dessa fem testförhållanden, med total yttre belastning i bänkpress och knäböj som huvudutfall.

Enligt studiens metod fick deltagarna en dos kreatinmonohydrat på 0,1 gram per kilogram kroppsvikt i vatten, antingen två timmar före passet, fördelad mellan setten eller omedelbart efter träningen. Placebo gavs före passet, medan kontrollförsöket genomfördes utan någon substans. Träningsupplägget omfattade sex set i respektive övning, och mellan försöken låg ett uppehåll på sju dagar. Den planerade belastningen var 80 procent av den vikt som deltagaren kunde lyfta en gång.

Deltagarna uppmanades att behålla sin vanliga kost och sina sömnvanor under försöksperioden. Enligt forskarnas metodbeskrivning genomfördes alla testpass vid samma tid på dagen för att minska variationer kopplade till dygnsrytm.

Både tidpunkt och jämförelsegrupp spelar roll

Forskarna rapporterar att den totala lyfta belastningen i bänkpress var högre med kreatin före passet än med placebo eller utan tillskott. I knäböj redovisar forskarna högre värden för kreatin före träningen än för intag under passet, placebo och kontrollförsöket.

Men forskarnas resultatdel visar också högre bänkpressvärden för både kreatin under passet och kontroll utan substans än för placebo. För knäböj rapporterar forskarna dessutom att även kreatin efter passet gav högre värden än placebo och kontroll, medan intag under passet och kontrollen gav högre värden än placebo.

Kognition och andra mätningar

Forskarna rapporterar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan försöken i det så kallade digit cancellation-testet, som användes för att undersöka kognition. Enligt författarna måste icke-signifikanta resultat, särskilt för sekundära mått, tolkas försiktigt eftersom de kan spegla begränsad känslighet snarare än att en effekt verkligen saknas.

Forskarna redovisar också att tidpunkten inte gav skillnader i hoppförmåga, sinnesstämning, upplevd ansträngning, återhämtning eller träningsvärk i det akuta försöket. För blodproverna rapporterar forskarna högre kreatinkinas efter intag efter passet än vid placebo och kontroll, samt lägre kreatinin efter intag före passet än under eller efter passet och vid kontroll.

Begränsningar kring placebo och uppehåll

Författarna framhåller att resultaten är utforskande och behöver bekräftas med en större deltagargrupp. De beskriver också en begränsning i placeboupplägget: bara intaget före träningen hade en matchad placebokontroll, medan deltagarna visste när de fick kreatin under eller efter passet.

Enligt författarna kan detta ha påverkat blindningen och deltagarnas förväntningar, med möjliga följder för prestation eller upplevelser. Författarna anger också att kosten inte kontrollerades, även om deltagarna uppmanades att behålla sina vanliga matvanor.

Forskarna bedömer dessutom att kvarvarande effekter mellan försöken inte helt kan uteslutas trots uppehållet, och författarna beskriver mekanistiska förklaringar som spekulativa utan direkta fysiologiska mätningar. Författarna betonar att en akut engångsdos inte ger grund för att överföra dessa resultat till långvarig kreatinanvändning.

Publicering och finansiering

Studien publicerades i Nutrients i juni 2026. Författarna uppger att forskningen inte fick någon extern finansiering och deklarerar att de inte har några intressekonflikter.