Nitratpulver gav ingen tydlig blodtrycksfördel efter 16 veckor

En aktiv jämförelse

En 16 veckor lång studie fann ingen statistiskt säker skillnad i mottagningsblodtryck mellan ett nitratrikt grönsakspulver och ett pulver med låg nitrathalt hos personer med förhöjt blodtryck.

Studien, DINO3, var en multicenterstudie med dubbelblindning, parallella grupper och randomiserad fördelning.

Deltagarna fick pulvret som tillägg till sin vanliga kost, vilket innebär att försöket jämförde två grönsakstillskott.

Studien publicerades 2024.

Författarnas slutsats var att den nitratrika varianten inte visade större kärleffekter än varianten med låg nitrathalt i denna grupp.

Vilka deltog och vad fick de?

Totalt randomiserades 66 personer, 39 män och 27 kvinnor, med en medelålder på 51,5 år och ett genomsnittligt BMI på 27,9.

Deltagarna var 30–65 år och hade ett systoliskt mottagningsblodtryck mellan 130 och 160 mmHg, och de använde inte blodtryckssänkande läkemedel vid studiestart.

Gruppen med hög nitrathalt fick omkring 400 milligram nitrat per dag från en blandning av rödbeta, grönkål och spenat.

Jämförelsegruppen fick omkring 50 milligram per dag från en blandning med bland annat tomat, broccoli, morot och ärter.

Båda grupperna skulle ta 30 gram pulver dagligen, uppdelat på tre tillfällen med mat.

Huvudutfallet

Det primära utfallet var systoliskt blodtryck mätt på mottagning efter 16 veckor.

I intention-to-treat-analysen var den justerade skillnaden mellan grupperna 3,91 mmHg, med standardfel 3,52 och p=0,27.

Resultatet var därmed inte statistiskt signifikant och visar inte att det nitratrika pulvret gav en större sänkning än jämförelsepulvret.

I låg-nitratgruppen minskade det systoliska mottagningsblodtrycket inom gruppen med 4,39 mmHg, med p=0,05, medan motsvarande förändring i hög-nitratgruppen var −1,30 mmHg, med p=0,66.

De förändringarna inom respektive grupp ersätter inte den direkta jämförelsen mellan grupperna, som inte visade någon säker skillnad.

Författarna beskriver försöket som explorativt och uppger att det saknade statistisk styrka för att nå den planerade deltagarstorleken.

Övriga mätningar och bortfall

Forskarna rapporterade inte heller några signifikanta skillnader mellan grupperna i 24-timmars blodtryck, centralt blodtryck eller de övriga sekundära utfallen.

Det gällde bland annat mått på artärstelhet, blodfetter och högkänsligt C-reaktivt protein.

Dessa är mätvärden och riskmarkörer, inte direkta belägg för att tillskottet förebygger hjärt-kärlsjukdom eller ger klinisk nytta.

Vid vecka 16 fanns mätdata för mottagningsblodtryck från 48 deltagare, jämfört med 66 vid studiestart.

Författarna uppger att bortfallen var likartade mellan grupperna och att ungefär hälften av orsakerna till saknade data var sjukhusstängningar under pandemin.

De använde multipel imputering för den primära intention-to-treat-analysen och rapporterade liknande resultat i analyser av tillgängliga data och deltagare som fullföljde studien.

Tolkning och register

Författarna framhåller att studien var underdimensionerad efter störningar kopplade till covid-19-pandemin och att den saknade en grupp som fortsatte med enbart vanlig kost.

De pekar också på att deltagarna inte begränsades i sitt saltintag och att den genomsnittliga natriumutsöndringen var högre i hög-nitratgruppen, vilket kan ha påverkat blodtrycket.

I ClinicalTrials.gov-registret anges 90 deltagare som beräknat antal, medan artikeln rapporterar 66 randomiserade.

Registret anger dessutom åldersgränserna 30–60 år och fyrdubbel maskering, medan artikeln beskriver deltagare i åldern 30–65 år och försöket som dubbelblindat.

Registret listar studiens status som okänd och saknar resultat; artikeln uppger att försöket finansierades av Canadian Institutes of Health Research och att finansiärerna inte hade någon roll i studien eller publiceringen.

Författarna redovisar också flera intressekonflikter, däribland tidigare patentinnehav, forskningsstöd och konsultuppdrag för enskilda författare.