Probiotika förebyggde inte blöjdermatit hos antibiotikabehandlade nyfödda

Vad studien undersökte

En probiotisk bakteriestam minskade inte förekomsten av blöjdermatit hos nyfödda som behandlades med antibiotika, enligt en sekundäranalys publicerad i tidskriften Children 2026.

Analysen gällde Limosilactobacillus reuteri DSM 17938 och byggde på en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie vid tre vårdcentrum i Slovenien.

Barnen var fullgångna och hade fått antibiotika i minst fem dagar på grund av misstänkt neonatal sepsis.

Av de 95 barn som först skrevs in fullföljde 89 interventionsperioden, medan 87 besvarade uppföljningsenkäten och ingick i analysen av blöjdermatit.

Forskarna beskriver blöjdermatit som ett fördefinierat sekundärt utfall, och studien var inte dimensionerad för just den analysen.

Tillskott och jämförelse

Barnen lottades till probiotika eller placebo, och varken deltagare eller forskare visste vilken behandling som gavs förrän uppföljningen vid ett års ålder var avslutad.

Probiotikagruppen fick fem droppar dagligen, motsvarande 1 × 10⁸ kolonibildande enheter per dag, medan placebogruppen fick fem droppar av en produkt utan probiotiska bakterier.

Artikeln anger att tillskottet började första dagen med antibiotika och fortsatte i sex veckor, både på sjukhuset och hemma.

Registret beskriver i stället behandlingen som pågående under antibiotikakuren och därefter i sex sammanhängande veckor.

Registret anger 98 deltagare, medan artikelns redovisning börjar med 95 inskrivna och följer bortfallet till 87 analyserade för detta utfall.

Skillnaderna gäller alltså registrerat deltagarantal och beskrivningen av tillskottsperioden; registret listar dessutom andra primära utfall än blöjdermatit.

Resultat för huden

Totalt utvecklade 24 av 87 barn blöjdermatit, vilket motsvarade 28 procent av analysgruppen.

Den sammanlagda förekomsten var 30,2 procent i probiotikagruppen och 25,0 procent i placebogruppen, en absolut skillnad på 5,2 procentenheter.

Konfidensintervallet för skillnaden sträckte sig från −13,5 till 24,0 procentenheter och visade ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna.

Sex barn bedömdes ha svamprelaterad blöjdermatit, tre i vardera gruppen, och inte heller för detta utfall sågs någon signifikant skillnad.

Bedömningen av svamprelaterad dermatit byggde på kliniska kriterier och behandling med svampkräm, inte på mikrobiologisk bekräftelse.

Författarna framhåller att få fall och den sekundära, explorativa analysen gör att en möjlig effekt inte kan uteslutas.

Tarmbakterier och amning

Analyser av avföringsprov från 85 barn visade ingen signifikant skillnad mellan studiegrupperna i tarmmikrobiotans sammansättning eller mångfald.

Inte heller mätningar av den totala bakteriemängden eller nivåerna av bland annat Bifidobacterium och Lactobacillaceae skilde sig signifikant mellan grupperna.

I en explorativ analys baserad på de sex fallen av svamprelaterad dermatit var amning kopplad till lägre odds, men hela modellen var inte statistiskt signifikant.

Forskarna varnar för att uppskattningen är osäker eftersom antalet fall var litet och resultatet behöver bekräftas i större studier.

Detta är ett explorativt samband, inte belägg för att amning i sig förebygger blöjdermatit.

Begränsningar och finansiering

Föräldrar rapporterade blöjdermatit via enkäter, även om vårdpersonal bekräftade diagnosen när det rådde osäkerhet.

Författarna pekar också på att provtagningen gjordes efter avslutad tillskottsperiod och inte under den aktiva dermatiten, vilket kan ha missat tillfälliga förändringar i mikrobiotan.

De betonar att resultaten gäller fullgångna nyfödda som fick den studerade antibiotikabehandlingen och inte automatiskt kan överföras till för tidigt födda barn eller andra grupper.

Studien finansierades av Slovenian Research and Innovation Agency och intern forskningsfinansiering från University Medical Centre Ljubljana.

BioGaia tillhandahöll produkterna utan kostnad, men uppges inte ha deltagit i planering, genomförande eller analys, och författarna deklarerade inga intressekonflikter.