ARTIKEL ·

Zink, IGF1 och tillväxt hos laotiska barn

En randomiserad dubbelblind studie i Laos har undersökt hur daglig zink‑supplementering påverkar tillväxtbiomarkörerna IGF1 och IGFBP3 hos barn 6–23 månad gamla. Resultaten visar att zink inte förändrade IGF1 eller IGFBP3, men att baslinjevärden för dessa biomarkörer modifierade den fysiska tillväxtresponsen.

Illustrationsbild · Boudewijn Huysmans / Unsplash

Bakgrund

En randomiserad dubbelblind studie i Laos har undersökt hur daglig zink‑supplementering påverkar tillväxtbiomarkörerna IGF1 och IGFBP3 hos barn 6–23 månad gamla.

Resultaten visar att zink inte förändrade IGF1 eller IGFBP3, men att baslinjevärden för dessa biomarkörer modifierade den fysiska tillväxtresponsen.

Syftet var att utvärdera effekten av dagliga preventiva zinktabletter (7 mg), zinkinnehållande multipel mikronäringspulver (10 mg zink och 13 andra mikronäringsämnen) eller placebo under nio månader på IGF1 och IGFBP3 hos laotiska barn 6–23 månad gamla, samt om dessa effekter på LAZ och WAZ modifieras av baslinjevärden för IGF1 och IGFBP3.

Studien var en dubbelblind, placebokontrollerad randomiserad prövning med totalt 419 barn.

Barnen rekryterades i rurala samhällen i Khammouane-provinsen, Laos, mellan september 2015 och april 2017.

Inklusionskriterierna var ålder 6–23 månad, permanent bosättning i studieområdet och föräldrars samtycke.

Exklusionskriterierna omfattade svår anemi (Hb < 70 g/L), svår vikt‑för‑längd‑z‑score (< −3 SD), bipedal ödem och kända HIV‑infektioner.

Deltagarna randomiserades blockvis till fyra interventionsgrupper, men den aktuella substudien fokuserade på de tre grupperna: preventiv zink (PZ), multipel mikronäringspulver (MNP) och placebo.

PZ‑gruppen fick en daglig dispersibel zinktablett med 7 mg zink, MNP‑gruppen fick ett dagligt pulver med 10 mg zink samt 13 andra mikronäringsämnen, och kontrollgruppen fick placebo‑pulver.

Alla barn fick dessutom låg‑osmolaritet oral rehydreringslösning för diarréhantering vid behov.

Metod

Blinda fältarbetare besökte hushållen varje vecka under 36 veckor för att övervaka intag och samla in oanvänd förpackning.

Blodprover på cirka 7 mL samlades in från en bekvämlighets‑subsample och plasma separerades inom åtta timmar för analys av IGF1 och IGFBP3.

IGF1 och IGFBP3 bestämdes med ett automatiserat immunodiagnostiskt system (IDS‑iSYS) med lägre detektionsgräns på 10 ng/mL respektive 80 ng/mL.

Resultaten uttrycktes som geometriska medelvärden med 95 % konfidensintervall.

Den primära analysen använde ANCOVA med justering för ålder, kön, region och baslinjevärden för IGF1, IGFBP3, LAZ, WAZ och WLZ.

Studien analyserades enligt intention‑to‑treat‑principen bland barn med tillgängliga data.

Totalt inkluderades 112 barn i PZ‑gruppen, 141 i MNP‑gruppen och 155 i placebogruppen som hade adekvat plasma vid både baslinje och slutpunkt.

Vid baslinjen var medelåldern 15,7 ± 5,0 månad och 40 % av barnen var stunted.

Median IGF1‑koncentration vid baslinje var cirka 46 ng/mL och median IGFBP3‑koncentration cirka 2143 ng/mL.

Den genomsnittliga IGF1‑till‑IGFBP3‑kvoten vid baslinje var 0,08 (0,07, 0,09).

Biomarkörer och mätningar

Vid 36 veckor var den geometriska medelvärdet för IGF1 cirka 39,0 ng/mL och skiljde sig inte mellan grupperna (p = 0,99).

IGFBP3‑koncentrationerna vid slutet varierade mellan 2038 ng/mL och 2076 ng/mL utan signifikanta skillnader (p = 0,83).

Molarförhållandet IGF1:IGFBP3 vid slutet var 0,073 (0,069, 0,077) i PZ‑gruppen, 0,071 (0,068, 0,074) i MNP‑gruppen och 0,072 (0,068, 0,075) i placebogruppen (p = 0,74).

Ingen huvudbehandlingseffekt på någon av biomarkörerna observerades efter justering för baslinjevärden.

Vid 18 veckor var LAZ i PZ‑gruppen (−1,45) högre än i MNP‑gruppen (−1,70) och kontrollgruppen (−1,55) bland barn i den högsta IGF1‑tercilen (p = 0,01).

Denna skillnad observerades inte vid 36 veckor.

Vid 36 veckor var WAZ i PZ‑gruppen (−1,55) signifikant högre än i MNP‑gruppen (−1,75) och kontrollgruppen (−1,65) bland barn i den lägsta IGFBP3‑tercilen (p = 0,03).

Denna effekt saknades vid 18 veckor.

Ingen av interaktionerna påverkade det molära IGF1:IGFBP3‑förhållandet.

Trots att IGF1 och IGFBP3 inte förändrades, modifierade deras baslinjevärden den fysiska tillväxtresponsen på preventiv zink.

Resultat: modifierande effekter på tillväxt

Barn med högst baslinje‑IGF1 uppvisade större linjär tillväxt efter 18 veckor när de fick PZ.

Barn med lägst baslinje‑IGFBP3 uppvisade större viktökning efter 36 veckor när de fick PZ.

Forskare föreslår att IGF1‑bioavailability kan driva catch‑up‑tillväxt hos zink‑supplementerade barn.

En möjlig förklaring till avsaknaden av biomarkörseffekter kan vara den relativt låga zinkdosen (7 mg) i PZ‑tabletten.

I en vietnamesisk studie med 10 mg daglig zink observerades en ökning av IGF1, vilket tyder på dos‑respons.

Barnens mediana IGF1‑nivåer i den här studien var cirka två‑till‑tre gånger lägre än referensvärden för friska barn i Turkiet och Frankrike.

Trots låga IGF1‑nivåer var det osannolikt att detta ensam förklarade bristen på respons, eftersom vietnamesiska barn med ännu lägre nivåer visade ökning.

Studien identifierade också en potentiell roll för ärftliga hemoglobinstörningar som kan påverka GH‑IGF‑axeln, men data saknades för att analysera detta.

En begränsning var avsaknaden av biomarkördata vid 18 veckor, vilket hindrade en mer detaljerad tidsanalys.

Styrkan i studien var den individuella randomiseringsproceduren och den relativt stora provstorleken för biomarkörsubstudien.

Diskussion och implikationer

Finansiering för substudien erhölls från Thrasher Research Fund (#14508).

Det övergripande studiet finansierades av Mathile Institute for the Advancement of Human Nutrition, Nutrition International och Bill & Melinda Gates Foundation.

Sponsorerna hade ingen inblandning i studieimplementation, dataanalys eller manusförfattande.

Etiska godkännanden erhölls från National Ethics Committee for Health Research i Laos och Institutional Review Board vid University of California, Davis.

Studien är registrerad på ClinicalTrials.gov med identifieraren NCT02428647.

Alla data kommer att göras offentligt tillgängliga via OSF inom tre år efter datainsamlingens slutförande.

Ingen konflikt av intresse förutom att make till en av författarna arbetade för Bill & Melinda Gates Foundation rapporterades.

Resultaten indikerar att biomarkörer som IGF1 och IGFBP3 kan vara användbara för att identifiera barn som sannolikt svarar på zink‑supplementering.

Framtida studier bör inkludera frekventare biomarkörmätningar för att kartlägga dynamiken i GH‑IGF‑axeln under interventioner.

Det är också viktigt att undersöka interaktionen mellan ärftliga hemoglobinstörningar och zink‑respons för att förfina målgruppsstrategier.

En högre zinkdos, exempelvis 10 mg dagligen, kan behövas för att påverka IGF1‑nivåerna i liknande populationer.

Avslutande slutsatser

Studien bidrar med den största randomiserade evidensen hittills om effekterna av olika zinkformuleringar på IGF‑biomarkörer i en högst stunted befolkning.

Denna kunskap kan stödja utvecklingen av mer skräddarsydda näringsinterventioner i låg‑ och medelinkomstländer.

Trots avsaknad av huvudeffekt på IGF1 och IGFBP3 bör kliniker beakta baslinjevärden när de överväger zink‑tillskott för tillväxtstöd.

Resultaten understryker vikten av att kombinera biomarkör‑ och antropometriska mått för att utvärdera näringsinterventioners framgång.

Sammanfattningsvis visar studien att preventiv zink kan förbättra linjär och ponderal tillväxt hos barn med gynnsam IGF‑profil, men inte förändrar IGF1‑ eller IGFBP3‑nivåerna själva.

Ytterligare forskning behövs för att fastställa optimala doser och identifiera underliggande faktorer som hemoglobinstörningar som kan påverka responsen.

Genom att integrera biomarkördata kan framtida program bättre rikta zink‑interventioner till de barn som har störst potential att dra nytta av dem.

Den öppna tillgången till data möjliggör vidare meta‑analyser och jämförelser med andra låg‑inkomststudier.

Studien visar hur viktigt det är att anpassa näringsstrategier efter den biologiska variationen i målpopulationen.

Källunderlag

Nutrients

Källans publiceringsdatum:

Kompletterande förstahandskälla: Nutrients ·

Maxwell A Barffour; Robin M Bernstein; Guy-Marino Hinnouho; K Ryan Wessells; Charles D Arnold; Sengchanh Kounnavong; Sonja Y Hess. Insulin-like Growth Factor 1 (IGF1), IGF Binding Protein-3 (IGFBP3) and Growth Response to Daily Zinc Supplementation: A Randomized Trial in Rural Laotian Children. DOI: 10.3390/nu15112590. Bearbetad nyhetsredogörelse. Licens: CC BY 4.0.

Nutrients · originalstudie ↗

ClinicalTrials.gov · NCT02428647 ↗ · Registeruppdatering: